Vabbelivab...

Så var det då min tur att vabba för första gången... Kändes si så däär när dagis ringde till jobbet och sa att grodan hade feber och bara grät. Fy vilken hemska känsla men bara att lämna Maria i sticket och åka till dagis. När jag kom dit möttes jag av en kritvit groda som inte sa ett enda ord, hon bara hängde som en trasa i min famn när vi gick mot bilen där hon slocknade på 10 sek. Så nu ligger hon ute i vagnen och jag hamnade här. Ska passa på att ta tag i en massa hemma fix medans hon sover för sen blir det nog pip-Lisa och sitta i soffan hela dagen/kvällen. Ha en fin em alla kära!

Kommentarer

Therese sa…
Lillskruttan, hoppas det blir kortvarigt.
Stor kram till er
Och jag som inte kan komma ner nu och hjälpa till. Fy bubblan så livet kan vara. Krama Meja från mormor.
Kram kram