111213...
Idag var det äntligen min tur att få bli tårögd på ett luciafirande. Min älskade groda hade luciatågspremiär och gjorde det med bravur! Hon stod snällt bredvid de andra barnen och sjöng stilla och fint. Hon sjöng inte med på alla sånger men rörelserna satt :) Man kan inte annat än bli tårögd och stolt, både över sin egen juvel och dagisfröknarna som slitit hårt. Tänk att få 21 barn att stå på led och sjunga i 15 min, beundransvärt måste jag säga. Blev mycket imponerad av att inte ett enda barn lämnade tåget, pratade eller hoppade omkring. Hur gör dom mina kära fröknar, please tell me för hemma står då inte grodan still många sekunder :) Hoppas ni andra har haft en fin lucia, nu väntar sängen!
Kommentarer
Kram kram en tårögd mormor/mamma